SäkerhetsBranschen i standardiseringsarbetet

Standardisering är en viktig och närmast nödvändig sak för ett fungerande samhälle och marknadsutveckling. Nästan allting omkring oss ser ut och fungerar som det gör till följd av någon standard. Ta till exempel gastuber, vars anslutningar har en omvänd gängning för att omöjliggöra katastrofala misstag där brännbar gas flödar in i något annat system än dem som de är avsedda för. Det kan förvisso krångla till det i tanken när man ska förse gasolgrillen med just gasol – men det ger oss samtidigt trygghet. Felgängat som ett resultat av standardisering som gäller över hela världen. Så allt ifrån konsumentprodukter till hälso- och sjukvård, miljö och säkerhet, ledningssystem och inte minst det elektrotekniska området har ett ständigt pågående standardiseringsarbete i syfte att bland annat säkerställa att resultaten av forskning och utveckling harmoniseras på ett sådant sätt att tillämpningen blir den rätta, eller i vart fall inte helt fel.

Sverige har tre standardiseringsorganisationer

I Sverige finns tre, av regeringen utsedda, självständiga och jämställda standardiseringsorganisationer. Dessa är ITS – Svenska informations- och telekommunikationsstandardiseringen, SIS – Svenska institutet för standarder samt SEK Svensk Elstandard. SEK är svensk nationalkommitté i IEC, International Electrotechnical Commission. IEC och det internationella standardiseringsarbetet är stommen i SEK:s verksamhet och standarder från IEC ligger till grund för de flesta europeiska och svenska standarder inom det elektrotekniska området.

Europeiska standarder ger enighet

SEK:s medverkan i det europeiska samarbetet i CENELEC, Comité Européen de Normalisation Electrotechnique, där SEK också är svensk nationalkommitté, syftar i första hand till att fastställa internationell standard från IEC som europeisk standard och uppnå en likformig tillämpning av IEC-standarderna i de olika europeiska länderna. Arbete med rent europeiska standarder bedrivs i regel endast om det saknas ett intresse på internationell nivå.

För att tillvarata svenska intressen, stärka svensk konkurrenskraft internationellt, och öka svenskt inflytande i IEC, eftersträvar SEK att engagera så många svenska företag och organisationer som möjligt i standardiseringsarbetet, både på ledningsnivå och i det tekniska arbetet.  

I SEK medverkar omkring 800 experter i drygt 200 olika tekniska kommittéer. Även ifall det huvudsakligen handlar om elteknik så hanterar man så vitt skilda områden såsom vatten- och ångturbiner, kraft- och installationskablar, medicinelektronik, multimedia, alkolås, vägtrafiksignaler med mera. Arbetet bedrivs ideellt om än att SEK kompenserar deltagare för resor som krävs för samverkansmöten runt om i världen.

SäkerhetsBranschen representerar medlemmarnas intressen i arbetet

I den kommitté som benämns TK 79 – Larmsystem, deltar SäkerhetsBranschen aktivt. Kommittén består av ett antal arbetsgrupper där föreningen har tillsatt experter inom de områden som varit föremål för stor och viktig förändring på senare år, nämligen larmcentraler och kamerabevakningssystem. Syftet med föreningens engagemang är dels att bidra med kompetens, dels att tillvarata våra medlemsföretags intressen. Detta genom att bevaka och hålla föreningen informerad om de standardiseringsarbeten som pågår och också påverka och säkerställa så att inte standarderna skapar oreda eller för svenskt vidkommande motstridiga krav eller villkor.

Mats Adman, VD för Rapid Säkerhet AB, medverkar i den standardisering som berör larmcentraler och som varit föremål för förnyelse på europeisk nivå. Här har det varit minst sagt turbulent då kraven i många av de andra europeiska medlemsländerna ser betydligt annorlunda ut än dem som föreligger i Sverige. Därav så har den nya utgåvan från 2019 av den svenska standarden SS-EN 50518 tydliga anpassningar för våra nationella intressen och är inte rakt av adopterad den europeiska förlagan.

Inom kamerabevakningsområdet har Jan Strandevall, som driver CCTV-konsultföretaget Observera AB, medverkat i ett antal år. Här har tempot ur ett standardiseringsperspektiv varit högt och där inte mindre än 12 olika standarder i serien ”Utrustning och system för CCTV ” med betäckningen SS-EN 62676-x tagits fram de senaste åren.

Här finner vi bland annat de grundläggande standarderna för systemdesign, del 1-1: Allmänna systemfodringar samt den så viktiga för att kunna ställa rätt krav vid offertförfrågningar och upprättande av upphandlingsunderlag del 4: Tillämpningsanvisningar. En annan för kamerabevakningsbranschen viktig standard är del 5: Specifikationer och mätmetoder avseende bildkvalitet för CCTV-kameror vilken tar sikte på att alla tillverkare skall använda samma och rättvisande sätt för att mäta och ange kamerors prestanda i bland annat produktblad.

En liknande standard har aldrig funnits på området vilket tidigare därför varit ett stort problem då vissa tillverkare valt att ange olika prestanda, till exempel ljuskänslighet, på ett missvisande sätt i jämförelse med andra tillverkares specifikationer. De övriga standarderna är mestadels av djup teknisk nivå och är främst inriktade på hur tillverkare ska utforma kommunikationsgränssnitt för nätverksanslutna kameror – en väl så viktig faktor för den breda användningen. Ganska typiskt för standardisering som vi i vår vardag inte tänker på men som är nästintill nödvändig för att saker och ting ska funka någorlunda enkelt.

Medlemsrabatter på handböcker och standarder från SEK Svensk Elstandard

För att underlätta för våra medlemsföretag att göra rätt och agera enligt de standarder som finns på marknaden idag har SäkerhetsBranschen ingått ett samarbete med SEK Svensk Elstandard där vi erbjuder medlemsrabatter på hela deras sortiment av handböcker samt alla standarder fastställda av SEK. Du kan läsa mer om samarbetet och medlemsförmånen på våra medlemssidor här på hemsidan.

Saknar du inloggningsuppgifter till medlemssidorna? Hör av dig till info@sakerhetsbranschen.se så ordnar vi det. 

Fler nyheter