Säkerhetsfakta
Cybersäkerhet med fokus på kamera
En broschyr med syfte att öka kunskapen om cybersäkerhet och informationssäkerhet med fokus på kamera. Broschyren ger konkreta råd hur du ökar säkerheten i din verksamhet och säkrar din kamera- och VMS-lösning, samt vilka krav du bör ställa till din leverantör.
Begreppslista för kamerabevakning och kamerasystem
En begreppslista vars syfte är att beskriva och förklara ett antal centrala begrepp inom VMS, analys och integration och att ge riktlinjer för hur dessa ska användas.
Så regleras kamerabevakning
Videomaterial kan räknas som personuppgifter
Om personer i bildmaterialet går att identifiera räknas bilder och videoinspelningar som personuppgifter. Detta innebär att materialet ska behandlas i enlighet med den europeiska dataskyddsförordningen som började gälla i hela EU i maj 2018. Om du filmar personer varaktigt eller regelbundet måste du även följa kamerabevakningslagen.
Personuppgiftsbehandling kräver ett definierat syfte
Dataskyddsförordningen lägger ansvaret på den som utför personuppgiftsbehandlingen (personuppgiftsansvarige) att bedöma lagligheten utifrån gällande lagstiftning samt att dokumentera och informera. Kort sammanfattat krävs att all behandling av personuppgifter har ett definierat ändamål och stöd i dataskyddsförordningen genom en definierad rättslig grund. Du behöver skydda personuppgifterna så att de inte oavsiktligt sprids eller ändras och begränsa så att inte fler personer än vad som är nödvändigt har tillgång till uppgifterna.
Viss kamerabevakning kräver tillstånd
Om den som bedriver kamerabevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde är bevakningen tillståndspliktig. Kommer bevakning att ske på en arbetsplats har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationen enligt 11-14 §§ MBL (1976:580).
Nya riktlinjer för kamerabevakning sedan januari 2020
Den europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har i januari 2020 presenterat riktlinjer som förtydligar och ger vägledning om kamerabevakning. Riktlinjerna presenterar bland annat hur de sex principerna i Dataskyddsförordningen (artikel 5) bör tolkas när det gäller kamerabevakning. Exempelvis trycker man på principen om uppgiftsminimering och resonerar att lagring längre än tre dagar kräver en mer omfattande argumentation. Lagringsbehovet måste definieras per kamera, alternativt kameragrupper med samma behov, och ska dokumenteras skriftligt.
Riktlinjerna presenterar även ett konkret exempel på hur informationsplikten i artikel 13 i Dataskyddsförordningen ska tolkas för personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning. Detta förtydligande innebär att många behöver se över sin skyltning av kamerabevakade områden, samt säkerställa att informationsskylten placeras väl synlig innan någon går in i det bevakade område.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet
I Sverige är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillsynsmyndighet, och på deras hemsida finns mer att läsa, samt även guider och råd. IMY uppdaterar löpande sin hemsida efter att nya riktlinjer och vägledningar presenteras.
Länklista
Information från Integritetsskyddsmyndigheten:
https://www.imy.se/vagledningar/kamerabevakning/
Dataskyddsförordningen:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
Kamerabevakningslagen (2018:1200):
EU-gemensamma riktlinjer om personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning av Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB, European Data Protection Board):
https://edpb.europa.eu/sites/edpb/files/files/file1/edpb_guidelines_201903_video_devices.pdf
Texten är framtagen av Säkerhetsbranschens kamerasektion. För att öka samarbetet med Integritetsskyddsmyndigheten har kamerasektionen och Säkerhetsbranschen dessutom utsett en särskild kontaktperson gentemot myndigheten för dessa frågor, Karin Sundberg.
Attityder till kamerabevakning
2019 genomförde KANTAR SIFO en undersökning på uppdrag av forskargruppen LUSAX vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet på temat allmänhetens attityd till användandet av bevakningskameror. Undersökningen var i samma linje som de två tidigare undersökningar som gjordes 2017 och 2018, och visade på ett fortsatt starkt stöd för kamerabevakning – även på vårdinrättningar och i bostadsområdet.
Undersökningens övergripande resultat visar på ett fortsatt starkt stöd hos allmänheten för kamerabevakning på allmän plats. På frågan ”Vad tycker du om bevakningskameror på allmän plats?” ställde sig 88 % av allmänheten positiva till användandet av kameror på allmän plats (2018 var motsvarande andel 90 % och för 2017 var andelen 90%).
I årets undersökning gavs allmänheten även möjlighet att bedöma användandet av kamerabevakning i förhållande till sitt behov av personlig integritet vid gränspassager mellan länder, större sammankomster som festivaler och idrottsevenemang, grönområden och parker samt vårdinrättningar, t.ex. akutmottagningar. Gemensamt för alla uppräknade platser är att det finns ett starkt stöd för kamerabevakning – även när deltagarna i undersökningen redan i frågeställningen uppmanas väga närvaron av kamerabevakning mot deras behov av personliga integritet. 77% av allmänheten ser helt eller delvis inget motsatsförhållande med användningen av kamerabevakning på gator och torg och deras behov av personliga integritet (2018 var motsvarande andel 75 % och för 2017 var andelen 83 %).
Vad är en larmcentral?
Vad som är en Larmcentral tar sin utgångspunkt i Lag (1974:191) om bevakningsföretag som reglerar vad som gäller för den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig tillställning eller något annat sådant, bevaka enskild person för dennes skydd eller bevaka sedlar, mynt eller annan egendom i samband med transport.
Bevakningsföretag får inte bedriva verksamhet som avses i ovan stycke utan tillstånd (auktorisation). Auktorisationen beviljas endast om en rad kriterier uppfylls och som beslutas av Länsstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd till lag om bevakningsföretag och bevakningspersonal (PMFS 2017:10 – FAP 573-1) som anger att Länsstyrelsens vid beslut om auktorisation skall ange vilket eller vilka slag av verksamhet som företaget får utföra med stöd av auktorisationen, s k differentierad auktorisation.
En av verksamheterna som kan tilldelas differentierad auktorisation för är Larmcentral. Med larmcentral skall enligt dessa föreskrifter och råd förstås verksamhet som innebär att bevakning yrkesmässigt utförs åt annan genom att via teknisk tillsyn ta emot eller förmedla larm. Särskilt krav för auktorisation för sådan larmcentral är att denna även ska vara certifierad som larmcentral enligt Svenska Stöldskyddsföreningens Regler för larmcentraler (SSF 136:5) eller motsvarande norm inom Europeiska Unionen (EU) eller kunna antas uppfylla sådana krav.
Larmcentralerna i Sverige ansvarar idag för en mycket stor del av skyddet av kritisk infrastruktur, näringslivet, myndigheter och kommuner samt privata hem och sitter i en central roll när det gäller att ha en samlad lägesbild och distribution av information och resurser.
Olika funktioner inom bevakning
Väktare
Väktare anställs i huvudsak för att utföra åtgärder som förebygger brott och olyckor. Väktare har rättighet att gripa brottslingar på bar gärning eller flyende fot som begår ett brott som kan ge fängelsestraff. Väktare har dessutom rätt att gripa efterlysta personer. En väktare har även rätt att bära/använda sig av handfängsel och batong. Väktaren uppträder oftast uniformerad, men kan i vissa sammanhang även uppträda civilt. Väktaren kan fungera som en trygghetsskapande åtgärd och kan ibland gå under benämningen Trygghetsväktare. I den rollen går arbetet mycket ut på att arbeta uppsökande och förebyggande. Man har ofta ett friare arbetssätt i nära samverkan med uppdragsgivaren.
Ronderande bevakning
Vid ronderande bevakning rör sig en väktare mellan ett flertal olika platser och områden under arbetstiden och rycker ut vid larm. På sina arbetsplatser kontrollerar väktaren till exempel att anläggningar är säkra, dörrar låsta och stängda, brandfaror undanröjda eller obehöriga personer ej närvarande. Väktaren kan även under sina ronderingar ha andra arbetsuppgifter som exempelvis civil insatsperson, då man kan få uppgifter som att åka på brandlarm eller hjälpa till vid hjärtstopp.
Stationär bevakning
Väktaren svarar bl. a. för att kontrollera in- och utpassering vid entréer till stora kontorshus/anläggningar, receptionisttjänst, övervaka lokaler med hjälp av kamerabevakning och rondering på objekt som exempelvis köpcentrum eller en festival. Väktaren ska genom sin närvaro verka lugnande, och är utbildad för att kunna skydda sig själv och andra, samt för att hantera personolycksfall (ge första hjälpen, utföra HLR etc.). Väktaren kan ha flera andra arbetsuppgifter än rena väktartjänster, exempelvis hantering av passersystem, genomförande av SBA med mera.
Ordningsvakt
Som ordningsvakt har man ett förordnande utfärdat av Polismyndigheten där det framgår att man ska medverka till att upprätthålla allmän ordning. Exempelvis allmänna sammankomster och offentliga tillställningar eller vid säkerhetskontroll i domstolar, där ordningsvakten bland annat har befogenhet att kroppsvisitera besökare.
Som ordningsvakt har man ett flertal polisiära befogenheter och skyldigheter under tjänstgöring. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet till polismyndigheten. Ordningsvakter utövar myndighet vid nyttjande av sina befogenheter och måste alltid ha lagstöd för varje ingripande.
Skyddsvakt
Skyddsvaktens uppgift är att bevaka skyddsobjekt för att förhindra terrorism, spionage och sabotage. Skyddsobjekt är den svenska benämningen på vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt som enligt skyddslagen (2010:305) har beviljats förstärkt skydd. För att bli skyddsvakt fordras godkännande. Som skyddsvakt är man i grunden väktarutbildad, men har en godkänd skyddsvaktsutbildning och förordnande från länsstyrelsen Skyddsvakten kan t.ex. besluta om kroppsvisitation eller undersökning av fordon, avvisa, avlägsna eller omhänderta en person som bryter mot ett förbud på eller i anslutning till skyddsobjektet eller vägrar att identifiera sig.
Hundförare
Efter en vidareutbildning av väktare eller skyddsvakt till hundförare har väktaren, som med en av polisen godkänd hund, genomfört och godkänts i ett årligt prov, rätt att medföra den godkända hunden i tjänst för sitt eget skydd eller för sök av sprängmedel eller vapen (endast skyddsvakt). I övrigt gäller samma lagskydd som väktarens/skyddsvakten.
Personskyddsväktare
En personskyddsväktare har till uppgift att skydda en hotad person mot angrepp. En personskyddsväktare har även i vissa fall rätt att bära/använda sig av handfängsel, tjänstevapen och batong. Bevakning av enskild person för dennes skydd. Exempel på̊ tjänster som kan ingå är kontroll av det fysiska skyddet, riskmiljön, intrångsmöjligheter och flyktvägar, samt transport av hotade personer. Den som ska utföra personskydd ska förutom de allmänna väktarkraven dessutom enligt RPSFS 2012:18, ha utfört annan bevakning i minst två år, genomfört en personlighetstest som bevisar personens mognad och lämplighet för uppgiften, ha genomgått utbildning i bevakning av enskild person för dennes skydd omfattande 92 lektionstimmar. Personskydd är undantaget de allmänna kraven på bärande av uniform och får därför utföras civilt.
Parkeringsvakt
För att arbeta som parkeringsvakt på ett bevakningsföretag krävs gymnasiekompetens och goda kunskaper i svenska och engelska. Utbildningen av parkeringsvakter anställda inom kommuner är föreskriven av Rikspolisstyrelsen och för att bli anställd krävs att man avlägger ett godkänt prov efter utbildningen. Parkeringsvakter har befogenheter att skriva ut parkeringsanmärkningar/ kontrollavgifter. De arbetar under ett antal rekommendationer hos Svenska Parkeringsföreningen.
Avgränsning
Inom begreppet kvalificerade säkerhetstjänster ryms
- Personskydd
- Utredning och bakgrundskontroller
- Riskanalyser och riskhantering
- Utbildning
- Samhällsskydd och beredskap
- Säkerhetsrådgivning och säkerhetsledning
Brandlarm
En brandlarmanläggnings huvuduppgift är att på ett tidigt stadie upptäcka en begynnande brand, så att räddningsinsatsen kan vidtas innan branden har fått för stor omfattning.
I Boverkets Byggregler (BBR) finns krav på automatiskt brandlarm, beroende på vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. Dessa verksamheter delas in i olika verksamhetsklasser Vk 1 – Vk 6. Förutom krav enligt BBR, som är ett myndighetskrav, finns krav från Försäkringsbolag.
Brandlarm kan även installeras enligt Egen ambition för att skydda den egna verksamheten. Skydd enligt Egen ambition regleras inte av myndighetskrav.
Utrymningslarm
Utrymningslarmet har till syfte att varna personer i en byggnad och få dem att påbörja en utrymning. Utrymningslarmet består av akustiska och optiska larmdon samt i vissa fall av utrymningslarm med talat meddelande. Aktivering sker automatiskt av brandlarmanläggningen eller manuellt via larmknappar.
I Boverkets Byggregler finns krav på utrymningslarm samt typ av utrymningslarm (akustiskt/optiskt eller talat) beroende på vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna.
Detektering av brand
För att detektera en brand krävs olika typer av detektorer. Vilken typ av detektor som används beror på vilket utrymme som ska skyddas. De olika varianterna av detektorer är:
- Rökdetektor
- Värmedetektor av punkttyp
- Flamdetektor
- Linjerökdetektor
- Linjär värmedetektor
- Aspirerande rökdetektor
- Det finns även detektorer som innehåller en kombination av ovanstående tekniker, flersensordetektor och kombidetektor
Regler
Det regler som styr hur en brand- och utrymningslarmanläggning ska installeras är:
- SBF 110:8 (regler för brand- och utrymningslarm)
- SBF 502:1 (regler för utrymningslarm med talat meddelande)