Cybersäkerhet med fokus på kamera
En broschyr med syfte att öka kunskapen om cybersäkerhet och informationssäkerhet med fokus på kamera. Broschyren ger konkreta råd hur du ökar säkerheten i din verksamhet och säkrar din kamera- och VMS-lösning, samt vilka krav du bör ställa till din leverantör.
Så regleras kamerabevakning
Videomaterial kan räknas som personuppgifter
Om personer i bildmaterialet går att identifiera räknas bilder och videoinspelningar som personuppgifter. Detta innebär att materialet ska behandlas i enlighet med den europeiska dataskyddsförordningen som började gälla i hela EU i maj 2018. Om du filmar personer varaktigt eller regelbundet måste du även följa kamerabevakningslagen.
Personuppgiftsbehandling kräver ett definierat syfte
Dataskyddsförordningen lägger ansvaret på den som utför personuppgiftsbehandlingen (personuppgiftsansvarige) att bedöma lagligheten utifrån gällande lagstiftning samt att dokumentera och informera. Kort sammanfattat krävs att all behandling av personuppgifter har ett definierat ändamål och stöd i dataskyddsförordningen genom en definierad rättslig grund. Du behöver skydda personuppgifterna så att de inte oavsiktligt sprids eller ändras och begränsa så att inte fler personer än vad som är nödvändigt har tillgång till uppgifterna.
Viss kamerabevakning kräver tillstånd
Om den som bedriver kamerabevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde är bevakningen tillståndspliktig. Kommer bevakning att ske på en arbetsplats har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationen enligt 11-14 §§ MBL (1976:580).
Nya riktlinjer för kamerabevakning sedan januari 2020
Den europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har i januari 2020 presenterat riktlinjer som förtydligar och ger vägledning om kamerabevakning. Riktlinjerna presenterar bland annat hur de sex principerna i Dataskyddsförordningen (artikel 5) bör tolkas när det gäller kamerabevakning. Exempelvis trycker man på principen om uppgiftsminimering och resonerar att lagring längre än tre dagar kräver en mer omfattande argumentation. Lagringsbehovet måste definieras per kamera, alternativt kameragrupper med samma behov, och ska dokumenteras skriftligt.
Riktlinjerna presenterar även ett konkret exempel på hur informationsplikten i artikel 13 i Dataskyddsförordningen ska tolkas för personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning. Detta förtydligande innebär att många behöver se över sin skyltning av kamerabevakade områden, samt säkerställa att informationsskylten placeras väl synlig innan någon går in i det bevakade området (se även Datainspektionens hemsida).
Datainspektionen är tillsynsmyndighet
I Sverige är Datainspektionen tillsynsmyndighet, och på deras hemsida finns mer att läsa, samt även guider och råd. Datainspektionen uppdaterar löpande sin hemsida efter att nya riktlinjer och vägledningar presenteras.
Länklista
Information från Datainspektionen:
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/kamerabevakning/
Dataskyddsförordningen:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
Kamerabevakningslagen (2018:1200):
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kamerabevakningslag-20181200_sfs-2018-1200
EU-gemensamma riktlinjer om personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning av Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB, European Data Protection Board):
https://edpb.europa.eu/sites/edpb/files/files/file1/edpb_guidelines_201903_video_devices.pdf
Texten är framtagen av Säkerhetsbranschens kamerasektion. För att öka samarbetet med Datainspektionen har kamerasektionen och Säkerhetsbranschen dessutom utsett en särskild kontaktperson gentemot myndigheten för dessa frågor, Karin Sundberg.
Attityder till kamerabevakning
KANTAR SIFO med genomförde under 2017 en undersökning 1 000 på uppdrag av forskargruppen LUSAX vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet på temat allmänhetens attityd till användandet av bevakningskameror på gator och torg. 90% av allmänheten svarade positivt när de ställdes frågan ”Vad tycker du om övervakningskameror på allmän plats?” uppdelat på 49% som ställde sig mycket positiva och 41% som ställde sig ganska positiva. Vidare ansåg 72% av de tillfrågade att det borde sättas upp fler säkerhetskameror än vad det finns idag, medan 3% uttryckte en önskan om färre bevakningskameror.
Undersökningen berörde även relationen personlig integritet och användandet av säkerhetskameror. På frågan ”Närvaron av säkerhetskameror på offentlig plats (torg och gator) inkräktar på min personliga integritet.” anger 83 % att närvaron av säkerhetskameror på offentlig plats inte inkräktar på deras personliga integritet (andel som instämmer ”mycket dåligt/inte alls” 58% och ”ganska dåligt” 25%).
Utöver den vanligt förekommande fokuseringen på säkerhetskamerornas brottsavskräckande effekt – det som kallas den preventiva effekten – inkluderades även två andra effekter som ofta utelämnas i undersökningssammanhang, nämligen möjligheten att upptäcka pågående brott och att använda det lagrade materialet till att utreda och klara upp brott.
• 83% av de tillfrågade uppfattar att närvaron av säkerhetskameror hindrar potentiella gärningsmän från att begå brott (28 % instämmer mycket bra och 55% instämmer ganska bra)
• 86% av de tillfrågade uppfattar att säkerhetskameror är ett bra stöd i arbetet att upptäcka pågående brott (45 % instämmer mycket bra och 41% instämmer ganska bra)
• 82% av de tillfrågade uppfattar att materialet från säkerhetskameror kan användas till att utreda och klara upp begångna brott (35% instämmer mycket bra och 47% instämmer ganska
bra)
2018 genomförde KANTAR SIFO på uppdrag av LUSAX en ny undersökning som en uppföljning på den från föregående år kring allmänhetens uppfattning om användandet av bevakningskameror på offentlig plats. Precis som i studien från 2017 berördes även denna gång relationen personlig integritet och användandet av bevakningskameror. På frågan ”Närvaron av bevakningskameror på gator och torg inkräktar på min personliga integritet.” anger 75% att närvaron av bevakningskameror på offentlig plats inte inkräktar på deras personliga integritet (andel som instämmer ”mycket dåligt/inte alls” utgjorde 45% och ”ganska dåligt” utgjorde 30%).
SäkerhetsBranschen tar ställning och verkar för jämställdhet och mångfald, såväl inom den egna organisationen som för branschen i stort. Som ett led i det arbetet är vi stolta sponsorer till Qnet, en förening för kvinnor i ledande befattningar inom säkerhet.
