Glokalt perspektiv och samverkan: insikter från Trygg och Säker 2024

Hur kan vi hantera en alltmer globaliserad kriminalitet och stärka tilliten till samhället? På konferensen Trygg och Säker i Göteborg möttes experter, kommuner, myndigheter, organisationer och företag för att diskutera lösningar på några av Sveriges mest akuta samhällsutmaningar.

Två begrepp som återkom under konferensen var ”glokalt” och ”hybridisering”. Glokalt användes utifrån att många brott idag begås i en blandning mellan lokal och global kontext. Hybridisering beskriver hur tidigare tydliga gränser mellan olika typer av brott och ideologier uppluckras.

Moderatorn Frida Boisen inledde med att påpeka att under den här konferensen får ingen bara säga ”samverkan” utan också berätta vilka samverkansmetoder som fungerar bäst och vilka fallgropar som finns.

Programmet innehöll en rad intressanta talare, panelsamtal och parallella sessioner med beskrivningar, analyser och lärdomar som nya insikter om dagens samhällsutmaningar. Här följer några utdrag från detta presenterade i två teman: nulägesbeskrivning och förslag på lösningar.

Utmaningar vi står inför

Dagens hotbilder är komplex och förändras över tid. Att förstå nuläget är avgörande för att kunna strategier för ökad trygghet och säkerhet.

Sverige har ett tillitsbaserat välfärdssystem men detta har också utnyttjats av kriminella aktörer för egen vinning och för att finansiera kriminalitet. Ett begrepp som nämndes under konferensen var ”kriminell ekonomi”, som Polisen definierar som ”ett system av kriminell affärsverksamhet där brottsvinster återinvesteras i nya brottsupplägg eller tvättas vita. Det är ofta en komplex blandning av illegala och legala verksamheter”.

Den kriminella ekonomin i Sverige uppskattas uppgå till 100-150 miljarder kronor per år, varav välfärdsbrott står för 38-66 miljarder (vilket är mer än narkotikahandelns omsättning i Sverige).

Kommuner, regioner och staten upphandlar för ungefär 900 miljarder årligen. Det är mycket pengar och under Trygg och Säker påpekades att kriminella försöker ta del av de pengarna.

Advokaten och författaren Jens Lapidus lyfte flera brottstrender:

• främmande makt utnyttjar svenska gäng
• grov brottslighet har krupit ner i åldrarna, brott läggs ut med anbud i chatgrupper, brotten begås på annan plats än där gärningspersonen bor, personer i olika städer begår olika delar av brottet
• gängledare i Sverige är unga och det finns ingen fast struktur i gängen
• en växande systemhotande brottslighet med infiltration samt användande av företag. En av tio kriminella äger ett bolag, antingen som en front eller för att begå brott genom företaget.
• Sverige som transitland för narkotika, snarare än slutdestination

Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs Posten, härledde ökningen av välfärdsbrott och gängkriminalitet till en demografisk förändring där delar av befolkningen inte delar svenska normer och svensk kultur. Han ser segregation som ett problem för att integration sker i blandade skolklasser och samhällsmiljöer.

Bettan Byvald, prisad socialarbetare, betonade istället vikten av att se kriminalitet som ett samhällsprogram snarare än ett individuellt misslyckande.

Det kan vara långa kedjor av aktörer som opererar på olika sätt. Terrorism finns i många varianter. Det kan vara en politik som förs på ett ställe i världen inspirerar vissa att begå brott någon annanstans, och blir till säkerhetshot och terrorhot på ett annat ställe i världen. Det som sker i världen inspirerar vissa att begå brott någon annanstans. Detta kallade hon det glokala perspektivet. Det yttre hotet går hand i hand med det inre hotet. Exempelvis Foxtrot som gjort uppdrag åt främmande makt i Sverige. Sverige blir då en arena men inte ett mål.

För Polisen innebär detta ett nytt sätt att jobba där de får tänka större, med långsiktigt perspektiv och inte låta senaste händelsen bli norm utan förstå att nästa aktion kan se helt annorlunda ut.

Per Eleblad, generaldirektör, berättade att Utbetalningsmyndigheten (som startades 1 januari 2024) i ett första skede gör kontroller av sjukpenning och studiestöd. I vanliga fall råder det sekretess mellan myndigheter men Utbetalningsmyndigheten har ett undantag från detta. Förutom att förhindra att pengar felaktigt betalas ut är myndighetens arbete också viktigt för att motverka att dessa pengar används till att finansiera brottslighet.

Vägen framåt: perspektiv och lösningar

Flera talare och paneldeltagare lyfte reflektioner, tankar, perspektiv och lärdomar kring åtgärder och lösningar.

I en paneldiskussion kring krisberedskap och civilt försvar sa Henrik Jonsson, Överdirektör, Kustbevakningen, att vi behöver lära känna varandra, för att bli duktiga tillsammans och överbrygga hinder. Och för det behövs tillit.

Lina Bonander, områdesansvarig, SOFF, la till att tillit byggs upp över tid och att vi alla bör investera i den tiden.

Emelie Kullmyr chef, Polisen i Storgöteborg, ville ha en återgång till problemfokuserat polisarbete, där polisen behöver fråga sig vad det är för problem som ska lösas och sätta mål för ett, två och tre år. Emelie har fokus på skolan för att ge unga en trygg framtid. Hon anser inte att politiker ska kalla vissa områden för dåliga och bussa barn till skolor i andra områden, utan istället satsa på att alla områden känns lika bra.

Jeanette Lesslie Wikström VD för SäkerhetsBranschen höll med om att det måste ske en samverkan mellan myndigheter – men också med näringslivet/säkerhetsföretag. Att det är lätt att fastna i en lokal problematik men det är mer omfattande och i vissa fall med påverkan från främmande makt. Brottsligheten har tagit nya steg och vi måste tänka längre fram.

F.d. rikspolischef Björn Eriksson höll med om att det är viktigt att inkludera de små företagen på plats och civilsamhället i brottsbekämpandet och -förebyggandet. Han undrade hur en motsvarighet till Nato (i form av samverkan) skulle kunna se ut när det kommer till inre säkerhet.

Tyra Kloth, projektledare på Stiftelsen Tryggare Sverige, pratade om kommunens roll i arbetet mot välfärdsbrott. Hennes tips till kommuner är att börja med att ta fram en lägesbild, undersöka vad lägesbilden beror på, vad kommen kan göra, se över vilka förmågor, kultur och organisatorisk förmåga som finns och behövs i kommunen, prioritera bland åtgärderna, följa upp åtgärderna.

I en paneldiskussion med Anna Flink, säkerhetschef, Kalmar Kommun, Christina Kiernan, samordnare välfärdsbrott, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism, SKR och Sari Carlsson, skattehandläggare, Skatteverket gavs det tips både till kommuner och alla som medborgare/individer på hur vi kan undvika att vara möjliggörare (=alla runt kriminella som hjälper kriminella eller faciliterar brottsligheten) till kriminalitet. Deras tips var:

• ta kvitto i butiker
• tänk på om priset du ska betala är rimligt eller så lågt för att det sker ”svart”
• ta ditt föräldra- eller vuxenansvar och var en legal samhällsmedborgare
• kommuner kan bjuda in alla fastighetsägare och prata om vikten av att ha kontroll över vilka som bor i deras fastigheten och erbjuda att kommunen kan ta ärenden till polisen för att skydda hyresvärden.
• Kommuner ska inte bara göra efterkontroller – flytta resurser till att göra FÖRkontroller

Anna Flink föreslog att kommuner bör ändra mindset, skapa en gemensam kultur för detta och kliva utanför kontoret. ”Lägg bevisbörda hos de som vill få ekonomiskt bistånd. Be dem bjud hem kommunanställda ’så vi ser att ni bor i vår kommun’. Kolla vattenförbrukningen – stämmer det med antalet personer som ska bo där? Ta legitimation vid ansökningar, hjälp inte till att skriva den. Tänk på att vara förebilder och att finnas där för de som verkligen behöver stödet. Tänk att ni gör de som får felaktigt bistånd eller stöd en tjänst: de är inte längre kriminella och kommunen är inte längre möjliggörare.”

Sammanfattning

Samhällets utmaningar är globala, men lösningar börjar ofta lokalt. Genom att förstå nuläget, bygga tillit, förbereda oss både för det väntade och oväntade samt utveckla samverkan kan vi möta dagens och morgondagens hot för att skapa ett tryggare Sverige.

SäkerhetsBranschen, som var partner till Trygg och Säker, arbetar vidare med dessa frågor tillsammans med våra medlemmar och samarbetspartners. Tillsammans arbetar vi för ett tryggare och säkrare Sverige.