Skip to main content

Arbetslivskriminalitet uppmärksammas i riksdagshuset

I juni bjöd två ledamöter i Sveriges Riksdag in vårt medlemsföretag Ansvar Säkerhet för att presentera och diskutera innehållet i en ny rapport om arbetslivskriminalitet. SäkerhetsBranschen var också med och Jeanette Lesslie Wikström modererade ett panelsamtal som följde på rapportpresentationen. Det var första gången som SäkerhetsBranschen medverkade i ett seminarium i riksdagshuset – ett viktigt steg för att lyfta säkerhetsbranschens roll i att motverka organiserad arbetslivskriminalitet. Seminariet var fullsatt.

Arbetslivskriminalitet är ett växande samhällsproblem som påverkar seriösa företag, arbetstagare och samhällets tillit. För ett företag, en kommun eller en organisation kan en relation till en leverantör som använder arbetslivskriminella upplägg utvecklas till en konfrontation med våldsbejakande brottslingar och kriminella grupper. Både ägare, ledning och vanliga anställda kan drabbas. Några metoder för arbetslivskriminalitet är användande av målvakter, falska identiteter och anlitande av personer utan arbetstillstånd.

Ansvar Säkerhet är ett privat gransknings- och säkerhetsföretag som granskar arbetslivskriminalitet, arbetsmiljö, arbetsrättsliga villkor och socialt ansvar med fokus på leverantörs- och leverantörskedjor inom fastighetsförvaltnings-, bygg-, transport- och städbranscherna samt gröna näringar och andra personalintensiva verksamheter.

Uppmärksammandet av arbetslivskriminalitet i riksdagen

Riksdagsledamöterna Malin Björk (C) och Lars Isacsson (S) berättade hur deras erfarenheter från Ekobrottsmyndigheten och kommunpolitiken gjort dem särskilt engagerade i frågan om arbetslivkriminalitet. De har sett hur grov brottslighet och arbetslivskriminalitet hänger ihop, hur arbetslivskriminalitet finansierar den kriminalitet vi ser på gator och torg, tar skattepengar som ska finansiera vår välfärd, utnyttjar människor och skadar tilliten i samhället. Arbetslivskriminalitet är en stor fråga som rör många och de arbetar tillsammans över utskotten i riksdagen.

Årsrapport Arbetslivskriminalitet

Jessica Löfström, VD för Ansvar Säkerhet, presenterade resultatet och slutsatser i rapporten Årsrapport Arbetslivskriminalitet 2024 som släpptes i samband med seminariet. Rapporten är baserad på verkliga ärenden, anonymiserade exempel och data från kontroller genomförda under 2024. De släppte en liknande rapport 2022 senast och jämförde resultatet 2024 med denna.

Jessica inledde med att hon nu kommer att presentera statistik men bakom siffrorna finns tragiska människoöden eftersom arbetskriminalitet ofta innebär utnyttjande av människor genom till exempel låga löner, uteblivna betalningar av sociala avgifter eller utpressning för att få information.

Byggbranschen är särskilt utsatt för kriminalitet. Kombinationen av högt tempo, låga språkkrav och stora bemanningsbehov gör det lätt för oseriösa aktörer att ta in utländsk arbetskraft till underpris. Andra branscher är kontanthandel, städbranschen och ställningsbyggare. Ansvar Säkerhet ser att arbetslivskriminalitet är ett växande samhällsproblem som sprider sig till fler branscher. Det är extremt lönsamt för de kriminella och svårt att få bort.

Rapporten redovisar metoder, resultat och konkreta exempel på hur arbetslivskriminalitet tar sig uttryck – från målvaktsupplägg och svartarbete till otillåten användning av illegalarbetskraft. Statistiken för brott mot anmälningsplikten till utstationeringslagen och brott mot utlänningslagen har sjunkit sedan 2022, vilket är bättre men ännu inte bra. Däremot har det skett en ökning av att låta bli att föranmäla underentreprenörer från 20 % till 27 %.

Efter rapportpresentationen modererade Jeanette Lesslie Wikström ett panelsamtal som fokuserade på vilka konsekvenser arbetslivskriminaliteten får – och vad som krävs för att få bukt med den.

Arbetslivskriminalitetens metoder

”Det kan se ut som att allt är i ordning i registren, men kalkylen går inte ihop, sa Sara Jägermo, fastighets- och hållbarhetschef på Vacse och syftade på hur brottsliga upplägg ofta går under radarn och att man därför måste titta på helheten samt inte snälltolka.

Vacse har jobbat tillsammans med Ansvar Säkerhet i fem år och hennes erfarenhet är att det gäller att inte ge sig trots att medarbetare reagerar när mångåriga samarbeten granskas.

Kontrollsystemet räcker inte till

Jerk Wiberg på Gränspolisen tog upp en kryphålsproblematik inom EU där arbetskraft från tredje land ofta tas in för tillfälliga entreprenadarbeten, men kontrollerna missar att regeln kräver att personalen ska vara bosatta i ett EU-land.

”Förtroende är bra. Kontroll är bättre. Razzia är bäst”, sa Jörgen Holmlund, lärare i underrättelser vid Försvarshögskolan lite skämtsamt. Han pekade på att kopplingar mellan svenska företag och ryska staten i vissa fall gått under radarn och att Bolagsverket behöver ytterligare uppdrag som till exempel att registrera nationalitet på bolagsägare i Sverige.

Konsekvenser för välfärd och konkurrens

”Företag som sköter sig tappar konkurrenskraft”, sa Jerk Wiberg. Johan Mann, vd för Fastigo, höll med, ”Tappar man konkurrensförmåga för att man vill göra rätt så blir det ett problem”, sa Johan.

”Vi måste få in skatteintäkter för att finansiera vår välfärd. Just nu göder vi främmande makt”, sa Sara.

Administrativa arbetsplatskontroller: göra slagningar på alla som de uppger är anställda. Hittar alltid personer som jobbar utan tillstånd.

Åtgärder

Det delas ut böter till de som inte sköter sig men det är svårt att få in böter från utländska bolag. Panelen önskar en kontrollverksamhet – det skulle stävja brottsligheten.

Seminariet avslutades med att Jessica Löfström tog upp några av de fjorton förslag på åtgärder från beslutsfattare som Ansvar Säkerhet tar upp i slutet på rapporten. De önskar bland annat förstärkning av lagstiftningen samt att kravet på personalliggare utökas till fler branscher.

Andra tips från Ansvar Säkerhet till företag för att skydda sig

Lägg till klausuler i avtalet om konsekvenser för avtalsbrott. Fundera på och förbered er på hur ni ska hantera avvikelser.

Gör bakgrundskontroller i alla led och föranmäl leverantörer och underleverantörer.

Gör arbetsplatskontroller: är det de bolag som vi gjort bakgrundskontroll på som är där eller finns det fler bolag på plats? Kontroller behövs liksom åtgärder vid avvikelser.