Hoppa till innehål

Efter cyberangreppen: Så skyddar du verksamhetens uppkopplade system

Cyberangreppen mot kyl- och fryssystem i början av november har fått stor uppmärksamhet och satt ljuset på riskerna med uppkopplad teknik. Angreppen har också lett till uppmaningar från flera myndigheter om att verksamheter behöver se över säkerheten i sina system. 

Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) uppmanar verksamheter att se över sina system och ifrågasätta vad som faktiskt behöver vara uppkopplat. Även Säkerhetspolisen uppmanar företag och organisationer med säkerhetskänslig verksamhet att analysera hur deras bevakningssystem exponeras mot andra nätverk och internet. 

Cyberangreppen mot kyl- och fryssystem hanteras av regeringen och myndigheter både i Sverige och i EU.  

Men det är inte bara kyl- och fryssystem som kan vara sårbara. Även passersystem, kameror, larm och system som styr exempelvis värme och ventilation behöver skyddas och underhållas. 

Vi har pratat med Freddie Parrman, vd på Seriline, om riskerna med uppkopplade system, hur verksamheter kan minska sin sårbarhet och hur ansvaret för säkerheten fördelas mellan leverantörer och kunder.

Vilka risker innebär ett angrepp på dessa system? 

– Ett angrepp kan påverka både den dagliga verksamheten och skyddet av lokaler och information.

Om någon får obehörig tillgång till ett passersystem kan det exempelvis bli möjligt att ändra vem som får komma in. Ett angrepp mot ett kamerasystem kan göra att bevakningen slutar fungera eller att obehöriga får tillgång till bilder. Konsekvenserna beror på hur systemet är byggt och vad det används till.

Freddie Parrman påpekar att även när ett system fungerar utan problem behöver det ses över för att utreda om de fortfarande får säkerhetsuppdateringar och vem som ansvarar för att installera dem. 

Måste verkligen allt vara uppkopplat? 

– Nej, uppkopplingen behöver fylla ett tydligt behov. Samtidigt kan den bidra till bättre säkerhet, till exempel genom att man snabbt kan spärra ett borttappat passerkort, upptäcka ett fel eller få hjälp på distans.

Freddie Parrman lyfter särskilt vikten av att begränsa åtkomst och behörigheter för att minska risken för angrepp. 

– Behörighetsstyrningen är A och O. Börja med att bestämma vad uppkopplingen ska användas till. Vilka behöver kunna logga in och vilka andra system behöver utrustningen kommunicera med? Begränsa sedan anslutningarna och möjligheten att logga in efter de behoven. En tekniker som ger support ska exempelvis bara få tillgång till de delar som behövs för uppdraget.

– Ett system kan vara uppkopplat utan att dess inloggningssida behöver vara direkt åtkomlig från internet. Kontrollera också vad som händer om uppkopplingen försvinner. Vilka funktioner fortsätter att fungera och vilka arbetsuppgifter behöver lösas på annat sätt? Det behöver man ta reda på innan ett avbrott inträffar.

 

Hur arbetar ni på Seriline som leverantör med säkerhetsfrågor?  

– Inom koncernen arbetar vi med att identifiera säkerhetsrisker, genomföra åtgärder och följa upp att de fungerar. Det gäller både våra lösningar och vår egen verksamhet. Vi har också låtit granska vårt säkerhetsarbete och gått igenom resultaten och förbättringsåtgärderna i ledningen.

Ett konkret exempel är ett kundprojekt där vi begränsade vilka system som datorerna fick ansluta till. Vi testade sedan både att de anslutningar som behövdes fungerade och att försök till otillåtna anslutningar stoppades.

Vi utbildar också våra medarbetare i informationssäkerhet och genomför övningar där de får träna på att känna igen bluffmejl och veta hur de ska agera. Det ska vara lätt att fråga när man är osäker och att rapportera om något verkar fel.

Vad behöver leverantören respektive kunden ta ansvar för? 

– Som leverantör behöver vi förklara hur våra system ska installeras, användas och underhållas. Det ska vara tydligt vad vi ansvarar för och vad kunden eller en annan leverantör behöver göra.

Vem tar emot information om nya säkerhetsbrister? Vem installerar uppdateringar och kontrollerar att systemet fungerar efteråt? Kunden behöver också utse någon som följer upp att det överenskomna arbetet blir gjort.

Ta den diskussionen redan vid beställningen och skriv ned ansvarsfördelningen. När något händer ska man veta vem man ska ringa.

Vad du kan göra – här är en checklista 

Med utgångspunkt i NCSC:s rekommendationer har Freddie Parrman sammanställt fem konkreta råd till verksamheter idag. 

  1. Ta reda på vilka system ni har. Gå igenom passersystem, kameror, larm och andra tekniska installationer, gärna tillsammans med den som ansvarar för säkerheten, IT-ansvarig och berörda leverantörer. Ta även med fjärrsupport och kopplingar till andra system och molntjänster. Hur är systemen anslutna?
  2. Gå igenom uppkopplingarna. Vad behöver vara anslutet och varför? Begränsa vilka personer som kan komma åt systemen och vilka andra system de får kommunicera med. Kontrollera vilka som kan ändra inställningar eller ansluta på distans.
  3. Kontrollera skyddet och underhållet. Är systemen uppdaterade och får de fortfarande säkerhetsuppdateringar från tillverkaren? Fråga leverantören när systemet senast säkerhetsuppdaterades, hur ni får information om nya säkerhetsbrister och hur länge produkten kommer att få support och uppdateringar. Byt standardlösenord, ta bort gamla konton och använd inloggning med mer än bara lösenord där det går.
  4. Skriv ned vem som gör vad. Bestäm vem som ansvarar för uppdateringar, underhåll och incidenthantering. Se till att det finns aktuella kontaktuppgifter för den som ska hjälpa till när något händer.
  5. Testa vad som händer vid en störning. Vilka funktioner fortsätter att fungera? Prova reservrutiner och återställning från säkerhetskopior. Se till att berörda medarbetare vet vad de ska göra och vem de ska kontakta.

Gå igenom checklistan regelbundet och när ni byter system, leverantör eller sättet att ansluta systemen.