Säkerhet är en ledningsfråga
Säkerhetsarbetet handlar inte bara fysisk- och IT-säkerhet, utan också om medarbetarna. Medarbetare, konsulter och leverantörer är avgörande för verksamhetens säkerhet, men kan också innebära sårbarheter. Därför behövs säkerhetsarbetet ha tydliga ansvarsområden, rätt kompetens och mandat.
Hans Brun, chefsanalytiker på Scandinavian Recruitment Intelligence (SRI), pratade om insiderrisker och personalsäkerhet där han betonade vikten av att ha tydliga riktlinjer, uppdaterade riskanalyser och ett löpande säkerhetsarbete som omfattar både anställda och konsulter.
Frågor att ställa i den egna organisationen: Hur är ansvaret för personalsäkerhet fördelat mellan styrelse, vd, säkerhetschefen och HR? Finns det en formell policy och en tydlig strategi? Hur ofta pratar man om det här i ledningsgruppen och styrelsen? Vilka roller är mest exponerade? Har risk och hotanalysen förändrats med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget? Vilka kontroller görs idag på anställda, konsulter och inhyrd personal? Genomförs återkommande säkerhetssamtal under anställningen?
Ett av hans råd var också att polisanmäla misstänkta brott och säkerställa att organisationen har rutiner för att hantera sådana situationer.
Nina Shariati, vd för Circular Transparency och strateg inom resiliens och AI, lyfte hur AI skapar nya möjligheter men också nya sårbarheter. När tekniken införs i olika delar av organisationen utan en gemensam strategi riskerar säkerhetsfrågorna att hamna mellan funktioner.
Tips från Nina Shariati:
- Fastställ vem som har ansvar för helheten, inklusive säkerhet och risker
- Ha AI och säkerhet integrerat i strategin, inte i silos
- AI innebär stor förändring – behöver organisationen bli mer flexibel?
Liknande perspektiv återkom i samtalen om cybersäkerhet, där Daniel Ekroth, COO på 7 Security samt finalist till Stora Säkerhetspriset 2026, och Carl Piva, vd för Internetstiftelsen, lyfte hur företag kan stärka sin cybersäkerhet i praktiken. En central fråga är att förstå cybersäkerhet som en del av verksamhetens affärsrisker, snarare än som en isolerad IT-fråga. Det kräver både ledningens engagemang, rätt kompetens och ett systematiskt säkerhetsarbete.
Deras råd för att stärka cybersäkerheten:
- Säkerställ att ni har backup och en plan för hur verksamheten ska kunna återställas efter en cyberattack.
- Minska era attackytor. Bygg lösningar som redan från början reducerar så många risker som möjligt.
- Ta in rätt kompetens. Se till att ni har tillräcklig kunskap för att kunna bedöma behov och jämföra olika leverantörer.
- Lyft cybersäkerheten till ledningsnivå. Bedöm riskerna utifrån deras påverkan på verksamheten och tydliggör vem som ansvarar för vad.
- Bygg en stark säkerhetskultur. Öka kunskapen i organisationen och gör säkerhet till en naturlig del av det dagliga arbetet.
- Öva på incidenter. Testa hur organisationen ska agera när något händer, inte bara hur angrepp kan förebyggas.
Från planer till verklig beredskap
Att ha beredskapsplaner är en sak. Under flera seminarier återkom behovet av att omsätta planering i praktisk förmåga, där ansvar, resurser och samverkan fungerar även under kris och höjd beredskap.
Fredrik Alfredsson, säkerhetsdirektör och säkerhetsskyddschef i Stockholms stad, betonade att beredskap behöver vara en integrerad del av verksamheten, inte något som hanteras vid sidan av det ordinarie arbetet eller endast på en egen enhet. Risk- och sårbarhetsanalyser är nyckeln i arbetet, det måste finnas en sådan analys för varje sektor i kommunen.
Hans råd:
- Utgå från verksamhetens risk- och sårbarhetsanalys.
- Identifiera vilka samhällsviktiga funktioner som måste kunna upprätthållas och fokusera på dem.
- Samverkan mellan det offentliga och privata: bygg relationer och avtal med leverantörer i god tid, innan en kris uppstår.
- Arbeta långsiktigt och strategisk med beredskap, gör inga panikåtgärder.
- Skapa förståelse hos alla anställda om deras ansvar i kris och krig.
Peter Arnevall, avdelningschef för räddningstjänstavdelningen vid Myndigheten för civilt försvar, belyste hur brandsäkerhet och räddningstjänst påverkas vid kris och krig. Han lyfte bland annat beroendet av fungerande elförsörjning och behovet av reservdelar och utrustning för samhällsviktiga anläggningar.
Hans råd:
- Kartlägg era beroenden och konsekvenser av dessa. Till exempel vilka tekniska system och funktioner som är beroende av el och annan kritisk försörjning.
- Se över tillgången till reservdelar och utrustning som behövs för att upprätthålla brandskyddet. Till exempel dörrar till stora samhällsviktiga byggnader.
- Säkerställ att brandsäkerheten fungerar även när förutsättningarna förändras. Ansvaret är oförändrat i fred, kris och krig
Samverkan som stärker totalförsvaret
Säkerhetsbranschen arbetar varje dag med att skydda människor, arbetsplatser, butiker, fastigheter, infrastruktur, information och samhällsviktiga verksamheter. En stor del av den förmåga som samhället behöver finns hos privata aktörer – i form av kompetens, människor, teknik och tjänster.
Men hur ser vi till att den förmågan tas tillvara när samhällets beredskap ska stärkas?
Charlotte Petri Gornitzka, nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret och landshövding i Gotlands län, lyfte behovet av att involvera näringslivet tidigare i beredskapsplaneringen. Företagen behöver vara med när scenarier tas fram och övningar planeras, inte först när en kris redan har inträffat.
Hennes råd:
- Involvera leverantörer och andra företag redan i planeringsfasen av kriser och krisövningar.
- Öva tillsammans med de aktörer som verksamheten är beroende av.
- Identifiera målkonflikter och otydliga ansvarsförhållanden innan de blir problem i en kris.
Skydd och Totalförsvarsmässan möttes i en gemensam fråga: Hur säkerställer vi att det skydd vi bygger för vardagen också fungerar i kris, höjd beredskap och ytterst krig?
Under tre dagar har vi mött experter, företag och andra aktörer på scen, samt drygt 400 utställande företag, som på olika sätt bidrar till Sveriges säkerhet och beredskap. Samtalen har visat att det inte räcker med planer, teknik och goda ambitioner. Vi behöver förstå våra beroenden, tydliggöra ansvar, öva vår faktiska förmåga och bygga relationer innan förutsättningarna förändras.
Som SäkerhetsBranschens vd Jeanette Lesslie Wikström uttryckte det under mässan:
”För ska vi bygga ett tryggare, säkrare och mer motståndskraftigt samhälle behöver vi ta vara på hela den samlade förmågan. Ingen aktör eller enskild lösning klarar det på egen hand.”
Det är också en av de viktigaste lärdomarna från mässorna. Säkerhetsbranschens samlade kompetens är en styrka – men den gör störst nytta när vi använder den tillsammans.
Och samverkan börjar ofta med något så enkelt som ett möte och ett bra samtal.
Fler insikter från Skydd och Totalförsvarsmässan
Det här är den första av två artiklar där vi samlar experternas kunskap och konkreta råd från mässorna.
I nästa del sätter vi människan och tekniken i fokus. Hur kan ny teknik stärka säkerheten, och varför är människans kompetens, beteenden och beslut fortfarande avgörande? Vi lyfter också konkreta råd om säkerhetsprövningsintervjuer, hur vi skapar bättre upphandlingar av säkerhetstjänster och vad som händer med våra avtal vid kris och krig.
Håll utkik efter del två – med fler insikter och praktiska råd från branschens experter.
