Hoppa till innehål

Människan, tekniken och besluten – fler expertråd för ett starkare säkerhetsarbete

Hur använder vi ny teknik för att stärka säkerheten, samtidigt som vi tar vara på människans kompetens? Hur säkerställer vi att våra beslut, upphandlingar och avtal håller även när förutsättningarna förändras? Under Skydd och Totalförsvarsmässan delade säkerhetsbranschens experter med sig av konkreta råd. Här samlar vi fler av deras viktigaste insikter.

I vår första artikel från Skydd och Totalförsvarsmässan lyfte vi experternas råd om att förstå hot och beroenden, tydliggöra ansvar, öva och bygga samverkan. En återkommande slutsats var att vi behöver gå från planer och ambitioner till faktisk förmåga.

Teknik och människa måste fungera tillsammans

Ett förändrat säkerhetsläge ställer nya krav. Och då handlar det inte bara om att göra mer av det vi redan gör. Vi behöver också våga tänka annorlunda. Hur använder vi människor och teknik tillsammans på bästa sätt?

Jonas Malmgren, vd för ISG Nordic, uppmuntrade till att våga tänka nytt och kombinera olika tekniker för att både förebygga och hantera säkerhetsrisker.

ISG Nordic använder ljud i säkerhetsapplikationer för att upptäcka avvikande händelser men även ljudmaskering för att hindra att information når fel mottagare.

Jonas tror att ljud kommer att ha en allt större betydelse framöver.

Tom Vetterlein, Business Manager, Securitas Technology, visade en framtidsvision för brandsäkerhet  och diskuterade hur AI kan integreras i säkerhetssystem. Kunder måste känna att de kan utkräva ansvar av leverantörer och då blir personerna och inte algoritmerna viktiga. Liksom Nina Shariati, pratade Tom Vetterlein om att använda AI i system snarare än i olika separata enheter.

Tom Vetterleins råd var att börja med två frågor:

  • Vilken förmåga vill vi skapa med hjälp av AI?
  • Hur säkerställer vi att viktiga funktioner fungerar även när delar av systemet faller bort?

När samma fråga får olika svar

I en säkerhetsprövningsintervju kan människor ha olika erfarenheter, bakgrunder och referensramar vilket påverkar hur frågor uppfattas och besvaras – och hur vi tolkar reaktionerna.

Zanko Dasko, grundare och vd Recway, betonade vikten av att skilja mellan observation och tolkning. Om en person blir tyst efter en fråga behöver det inte betyda att personen döljer något. I stället för att dra slutsatser bör intervjuaren ställa följdfrågor eller formulera om frågan för att försöka förstå varför personen reagerade som den gjorde.

Zanko Daskos råd:

  • Var nyfiken, även om du tror dig veta svaren. Våga ställ relevanta följdfrågor.
  • Titta på kroppsspråket men gå inte in i utredningsläge. Ställ en följdfråga istället för att anta.
  • Läs på om personen du ska intervjua. Hitta en gemenskap med personen.
  • Följ inte mallen för hårt – gå utanför ramarna så får du kanske med något som du inte räknat med.

 

Öva på människans beteende – inte bara krisplanen

Vi pratar ofta om säkerhet i form av teknik, rutiner, planer och riktlinjer. Men när något händer är det människor som ska förstå situationen, fatta beslut, samarbeta och agera.

I oktober genomfördes den upplevelsebaserade övningen Security Escape – där deltagarna tillsammans skulle analysera en situation och försöka identifiera en gärningsperson. Desirée Rova, som var med och ledde övningen, lyfte hur gruppdynamiken påverkar våra beslut. Viljan att tillhöra gruppen kan göra det svårt att framföra en avvikande åsikt.

Desirée Rovas råd:

  • Gör det enkelt att öva. Testa korta scenarier på ett möte.
  • Låt olika funktioner, exempelvis HR och säkerhetsansvariga, öva tillsammans.
  • Avsätt tid för reflektion. Diskutera hur gruppen agerade, vilka beslut som fattades och vad ni kan lära inför nästa gång.

Upphandla säkerhetsförmåga, inte bara lägsta pris                      

När säkerhet upphandlas måste funktion, kvalitet och långsiktig leveransförmåga vägas in – inte bara inköpspriset.

I en enkät bland SäkerhetsBranschens medlemmar pekar 80 procent av de svarande på problem med balansen mellan pris, kvalitet och långsiktiga kostnader vid offentliga upphandlingar. Medlemmarna efterlyser också bättre beställarkompetens, tydligare krav på behörigheter och auktorisationer samt bättre avtalsuppföljning.

Resultaten diskuterades av Uno Lundberg, vd och Sverigechef för Heras och styrelseordförande för SäkerhetsBranschen, och Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten. Båda betonade vikten av att följa upp avtalen: vad ska kontrolleras, vem ansvarar och vad händer om leveransen brister?

 

Råd från diskussionen:

  • För en tidig dialog mellan beställare och leverantörer för att ta tillvara marknadens kompetens.
  • Börja med en ordentlig behovsanalys.
  • Beskriv behoven som en förmåga, omvandla dem sen till en kravställning – funktioner som ska fungera i normalläge men även i kris och krig
  • Använd kvalitét som grund. Det finns utvärderingsmodeller där kvalitet styr över pris.

Rusta i fred: säkerhetsförmåga byggs i förväg. Det är därför vi behöver tänka längre än till nästa upphandling.

Håller avtalen när förutsättningarna förändras?

Vad händer med våra avtal om en kris uppstår eller beredskapen höjs? Vilka leveranser är vi skyldiga att upprätthålla?

Emelie Jakobsson, associate på Advokatfirman Florenius & Co., uppmuntrade företag att se över sina avtal i god tid. Vid höjd beredskap kan verksamheters förutsättningar och skyldigheter förändras, samtidigt som behovet av säkerhetstjänster kan vara större än någonsin.

Ett av hennes råd var att granska avtalens force majeure-klausuler. Vilka situationer omfattas, vad gäller vid krig och höjd beredskap och hur påverkas skyldigheten att leverera? Till exempel är det kanske avgörande om det står ”krig” eller ”krig och höjd beredskap”.

Rådet till företagen: Vänta inte tills förutsättningarna förändras. Se över avtalen och klargör era skyldigheter i förväg.

 

Börja nu – inte när krisen är här

Trots att experterna belyste många olika delar av säkerhetsarbetet fanns en tydlig gemensam nämnare: vänta inte. Testa tekniken, öva människorna, stärk kompetensen och se över de beslut och avtal som säkerhetsförmågan bygger på.

 

Människan, tekniken och besluten – fler expertråd för ett starkare säkerhetsarbete

Hur använder vi ny teknik för att stärka säkerheten, samtidigt som vi tar vara på människans kompetens? Hur säkerställer vi att våra beslut, upphandlingar och avtal håller även när förutsättningarna förändras? Under Skydd och Totalförsvarsmässan delade säkerhetsbranschens experter med sig av konkreta råd. Här samlar vi fler av deras viktigaste insikter.

I vår första artikel från Skydd och Totalförsvarsmässan lyfte vi experternas råd om att förstå hot och beroenden, tydliggöra ansvar, öva och bygga samverkan. En återkommande slutsats var att vi behöver gå från planer och ambitioner till faktisk förmåga.

Teknik och människa måste fungera tillsammans

Ett förändrat säkerhetsläge ställer nya krav. Och då handlar det inte bara om att göra mer av det vi redan gör. Vi behöver också våga tänka annorlunda. Hur använder vi människor och teknik tillsammans på bästa sätt?

Jonas Malmgren, vd för ISG Nordic, uppmuntrade till att våga tänka nytt och kombinera olika tekniker för att både förebygga och hantera säkerhetsrisker.

ISG Nordic använder ljud i säkerhetsapplikationer för att upptäcka avvikande händelser men även ljudmaskering för att hindra att information når fel mottagare.

Jonas tror att ljud kommer att ha en allt större betydelse framöver.

Tom Vetterlein, Business Manager, Securitas Technology, visade en framtidsvision för brandsäkerhet  och diskuterade hur AI kan integreras i säkerhetssystem. Kunder måste känna att de kan utkräva ansvar av leverantörer och då blir personerna och inte algoritmerna viktiga. Liksom Nina Shariati, pratade Tom Vetterlein om att använda AI i system snarare än i olika separata enheter.

Tom Vetterleins råd var att börja med två frågor:

  • Vilken förmåga vill vi skapa med hjälp av AI?
  • Hur säkerställer vi att viktiga funktioner fungerar även när delar av systemet faller bort?

När samma fråga får olika svar

I en säkerhetsprövningsintervju kan människor ha olika erfarenheter, bakgrunder och referensramar vilket påverkar hur frågor uppfattas och besvaras – och hur vi tolkar reaktionerna.

Zanko Dasko, grundare och vd Recway, betonade vikten av att skilja mellan observation och tolkning. Om en person blir tyst efter en fråga behöver det inte betyda att personen döljer något. I stället för att dra slutsatser bör intervjuaren ställa följdfrågor eller formulera om frågan för att försöka förstå varför personen reagerade som den gjorde.

Zanko Daskos råd:

  • Var nyfiken, även om du tror dig veta svaren. Våga ställ relevanta följdfrågor.
  • Titta på kroppsspråket men gå inte in i utredningsläge. Ställ en följdfråga istället för att anta.
  • Läs på om personen du ska intervjua. Hitta en gemenskap med personen.
  • Följ inte mallen för hårt – gå utanför ramarna så får du kanske med något som du inte räknat med.

 

Öva på människans beteende – inte bara krisplanen

Vi pratar ofta om säkerhet i form av teknik, rutiner, planer och riktlinjer. Men när något händer är det människor som ska förstå situationen, fatta beslut, samarbeta och agera.

I oktober genomfördes den upplevelsebaserade övningen Security Escape – där deltagarna tillsammans skulle analysera en situation och försöka identifiera en gärningsperson. Desirée Rova, som var med och ledde övningen, lyfte hur gruppdynamiken påverkar våra beslut. Viljan att tillhöra gruppen kan göra det svårt att framföra en avvikande åsikt.

Desirée Rovas råd:

  • Gör det enkelt att öva. Testa korta scenarier på ett möte.
  • Låt olika funktioner, exempelvis HR och säkerhetsansvariga, öva tillsammans.
  • Avsätt tid för reflektion. Diskutera hur gruppen agerade, vilka beslut som fattades och vad ni kan lära inför nästa gång.

Upphandla säkerhetsförmåga, inte bara lägsta pris                      

När säkerhet upphandlas måste funktion, kvalitet och långsiktig leveransförmåga vägas in – inte bara inköpspriset.

I en enkät bland SäkerhetsBranschens medlemmar pekar 80 procent av de svarande på problem med balansen mellan pris, kvalitet och långsiktiga kostnader vid offentliga upphandlingar. Medlemmarna efterlyser också bättre beställarkompetens, tydligare krav på behörigheter och auktorisationer samt bättre avtalsuppföljning.

Resultaten diskuterades av Uno Lundberg, vd och Sverigechef för Heras och styrelseordförande för SäkerhetsBranschen, och Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten. Båda betonade vikten av att följa upp avtalen: vad ska kontrolleras, vem ansvarar och vad händer om leveransen brister?

 

Råd från diskussionen:

  • För en tidig dialog mellan beställare och leverantörer för att ta tillvara marknadens kompetens.
  • Börja med en ordentlig behovsanalys.
  • Beskriv behoven som en förmåga, omvandla dem sen till en kravställning – funktioner som ska fungera i normalläge men även i kris och krig
  • Använd kvalitét som grund. Det finns utvärderingsmodeller där kvalitet styr över pris.

Rusta i fred: säkerhetsförmåga byggs i förväg. Det är därför vi behöver tänka längre än till nästa upphandling.

Håller avtalen när förutsättningarna förändras?

Vad händer med våra avtal om en kris uppstår eller beredskapen höjs? Vilka leveranser är vi skyldiga att upprätthålla?

Emelie Jakobsson, associate på Advokatfirman Florenius & Co., uppmuntrade företag att se över sina avtal i god tid. Vid höjd beredskap kan verksamheters förutsättningar och skyldigheter förändras, samtidigt som behovet av säkerhetstjänster kan vara större än någonsin.

Ett av hennes råd var att granska avtalens force majeure-klausuler. Vilka situationer omfattas, vad gäller vid krig och höjd beredskap och hur påverkas skyldigheten att leverera? Till exempel är det kanske avgörande om det står ”krig” eller ”krig och höjd beredskap”.

Rådet till företagen: Vänta inte tills förutsättningarna förändras. Se över avtalen och klargör era skyldigheter i förväg.

 

Börja nu – inte när krisen är här

Trots att experterna belyste många olika delar av säkerhetsarbetet fanns en tydlig gemensam nämnare: vänta inte. Testa tekniken, öva människorna, stärk kompetensen och se över de beslut och avtal som säkerhetsförmågan bygger på.